fitnesstudio.blogg.se

Nu börjar en ny spännande fas i vårt föreningsliv. Förutom att vi fortfarande söker lokal för den fortsatta träningen så har vi också fått en bra kontakt med den afganska kulturföreningen. Igår, 23/2, var jag på besök hos dem för andra gången. Vi träffades även denna gång på Holmaskolan, vilken för mig var en helt ny plats i en helt annan del utav stan som jag inte brukar befinna mig i. Så bara det var intressant och kul, då i alla fall inte jag har så ofta chansen att besöka andra delar utav Malmö än Lindeborg och Kirseberg. Denna gång var vi cirka 10 personer, därav de flesta var samma som förra gången. Vissa kunde lite mindre svenska än andra och därför fick vi även hjälpas åt att översätta så gott det gick. Men innan vi kunde starta gick jag igenom hela sporthallen för att försöka hitta en bandspelare eller någon form av stereo.
Efter en bra stunds letande hittade en av tjejerna en cd-spelare som låg i ett skåp lite undangömt. Och vips så kunde vi börja träningen.

Vi började med en rejäl uppvärmning som denna gång bestod utav spökboll. Även denna gång hade några utav tjejerna lite svårt att förstå reglerna gällande vilka linjer man skulle förhålla sig till, men i det stora hela gick det bra med tanke på att dessa tjejer aldrig har spelat det här tidigare. Man kunde dock verkligen se att de var alerta, aktiva och glada. Vinnarinstinken fanns hos varenda en. De var riktigt snabba med att ta upp bollen och kasta iväg den, vilket förvånade mig en aning då jag trodde att det skulle ta tid för dem att lära sig tekniken. Men icke sa nicke, det gick hur fort och bra som helst, och det var minsann inga långsamma bollar, utan man fick verkligen se upp. Så stor eloge för gänget, för det tyckte jag var mycket bra gjort av dem.

Därefter fortsatte vi med basket. Även här försökte jag visa lite i förväg hur man skulle göra, men ändå envisades en person med att nästan hela tiden gå med bollen utan att studsa den först. Men efter många påtryckningar från hennes motståndare och egna lagkamrater, och såklart med hjälp av instruktioner, så fick hon till slut till det. 
Men även här i denna gren gick det fort, och de var verkligen inte rädda för bollen. Jag blev minst sagt glatt överraskad över denna fart, vilja och bollsinne de visade. Det var dessutom många av dem som gjorde mål, inte bara en eller två som alltid stod för målen, utan helt olika personer, vilket är helt underbart.

Till slut avslutade vi med dans. Här kunde jag dock se svagheter. Nästan alla hade problem med koordinationen mellan armar och ben. De hade svårt att följa enkla koreografier, vilket får mig att tänka att de förmodligen mest har utövat mycket enklare danser förut och satsat mycket på boll aktiviteter. Så nästa gång kommer jag föbereda koordinations aktivieteter, tester och balansövningar. Sen får vi se vad vi gör resten av tiden.